Av IFK Stocksunds 27 spelare stora trupp har hela 15 av dem ett förflutet i den egna akademin, frukten av ett dedikerat arbete på ungdomssidan sedan dag ett. Långsiktighet är A och O på Danderyd Arena. Med satsningen på egna produkter från närområdet blir det också en balansgång där de sportsliga resultaten behöver vägas in.

Den 31 mars i år nickade Gustaf Lagerbielke in ett av målen i matchen som tog Sverige till VM. Numera proffs i portugisiska SC Braga och i dagsläget därtill med nio matcher i landslagströjan under bältet. Men det var i IFK Stocksund som allting började, för honom som för uppemot 40 andra fotbollsspelare som spelar i rikets två högsta serier eller i utlandet idag.

IFK Stocksund är en ung förening som startade som en friidrottsklubb 2005 och det var först 2007 som fotbollssektionen drog igång med den klassiska 00-kullen med spelare som nyss nämnda Gustaf Lagerbielke, men till exempel också Samuel Brolin, idag målvakt i Kalmar FF. Där och då enbart med ungdomslag i träning, men målbilden låg klar från första början.

– Hela tanken från början var ju att herrlaget skulle vara ett nästa steg, vara en förlängd arm från ungdomsverksamheten. Det är klart att när man går in med det så har man bättre förutsättningar att lyckas, för det har varit syftet från början, säger Adam Gürsoy, tränare, sportchef och utvecklingschef i IFK Stocksund.

– Vi fick ju spelare hela vägen upp redan från den första kullen och det var så klart på grund av ett stort engagemang, ett enormt driv och att man ville göra en satsning i området där man bodde för att kanske inte behöva söka sig till akademier med längre resväg, fortsätter han.

Att just få se en spelare som Gustaf Lagerbielke, som tog sina första språng med fotboll i IFK Stocksund 2007 och stannade kvar där i tio år, springa ut på nationalarenan och avgöra en direkt kvalmatch till VM är ju så klart något som värmer; men det är också något som troligtvis sår frö hos fler barn och ungdomar.

– Som klubb blir vi ju jättestolta och jätteglada, det är en av de centrala delarna i varför verksamheten finns, säger Adam Gürsoy och fortsätter:

– Det är ju en sportslig utveckling och en stark värdegrund där vi tar hand om väldigt många barn och ungdomar under en lång period under sin uppväxt. För att tillsammans förhoppningsvis få bra människor som kan bidra till fotbollen eller annat föreningsliv i stort. Då det är klart när spelare når dit är det jättekul och vi blir glada och stolta, men vi tror också att det gör jättemycket för de yngre spelarna som växer upp i klubben och ser det. Att det är något som de kan bli stolta och glada över, tro på och drömma om: ”Okej det här har gjorts, han bodde 500 meter från mig. Nu ska jag försöka göra det där”.

Kliven ska inte vara lika stora

Själv anslöt Adam Gürsoy några år efter starten, först som tränare för ett av ungdomslagen, sen för flera lag. Idag är han som sagt såväl tränare och sportchef för herrsektionen, som utvecklingschef. Alejo Ocar är assisterande tränare, tillika tränare för P19, samt akademichef. Vidare har såväl seniorerna som ungdomslagen samma målvaktstränare. Det är såna saker sammantaget som gör att det också blir enklare att ta sig uppåt i föreningen.

– Det gör att alla är väldigt måna och har koll på spelarna som är på väg upp, så det är väldigt lätt att veta vad som krävs med de spelarna. Och ju fler spelare som man tar upp, desto mer lär man ju sig om vilka svårigheter som brukar uppstå när man ska ta det här klivet. Hur mycket tålamod har man? Vad ska man vara rädd för och vad ska man inte vara rädd för?, säger Adam Gürsoy.

­Fokus har sedan första början varit att erbjuda sina spelare bästa möjliga utbildning genom att satsa på bra tränare och bra förutsättningar generellt sett för att spelarna ska kunna frodas och utvecklas.

– Det krävs att man har en bra utbildningsväg, egentligen från fotbollsskolan och hela vägen upp genom de olika spelformerna – tre mot tre, fem mot fem och sju mot sju, nio mot nio och elva mot elva, innan man sen ska ta steget upp, säger Adam Gürsoy.

Ett annat tänk som genomsyrar föreningen och även det är en betydande faktor bakom varför man får fram en så stor andel egna talanger, är hur man arbetar med rotation på sina spelare. Helt enkelt får yngre spelare testa på att spela i äldre åldersgrupper och får därmed en möjlighet att skaffa ovärderlig rutin inför framtiden.

– Det gör ju att när man är van då med att rotera, få utmaningar och jobba i olika åldersgrupper så blir inte steget lika stort när det väl ska klivas in i en seniormiljö, säger Adam Gürsoy

En sportslig utmaning

Att ha en seniortrupp som till mer än hälften består av spelare med en bakgrund i den egna akademin är självklart en styrka i sig, särskilt som IFK Stocksund har som mål att vara just 50 procent närodlade. Samtidigt finns det en sportslig ambition inom föreningen, det där är en balansgång som heter duga.

– Det är svårt… Utöver att man vill spela med sina egna spelare och ta upp spelare från sin egna akademi så vill man ju också spela med en identitet som speglar det som vi gör i akademin och ha ett herrlag som våra ungdomar kan känna igen sig i när de ser matcherna, säger Adam Gürsoy och fortsätter:

– Men sen vill man att det ska vara tillräckligt bra också. Man vill ju vinna matcher också. Utan resultat är det ju väldigt mycket som faller. Den balansen är jättesvår och det vittnar inte minst våra säsonger om.

Inför varje säsong – förutom i år då de har tippats nå negativt kval – har IFK Stocksund varit förhandstippade att åka ur. År efter år har man motbevisat tvivlarna. Samtidigt är utmaningen att arbeta så som IFK Stocksund gör, med en stor satsning på sina egna talanger, att spelare som gör bra ifrån sig ständigt tilldrar intresse från klubbar högre upp i seriesystemet.

– Vi försöker så klart med samma kravställning, det vill säga att ha 50 procent egenfostrade, ha en ung trupp och ha spelare som både passar in i den kulturen vi vill ha och som kan vara förebilder för vår klubb, samtidigt som vi vill ta steg sportsligt hela tiden och utmana oss själva för att prestera ännu bättre. Och det är svårt, det är det, inte minst för att konkurrensen ökar, säger Adam Gürsoy.

– Varje år har det liksom blivit mer och mer hype kring Ettanserien, inte minst, men svensk fotboll överlag. Allsvenska klubbar blir större, starkare och säljer för mer utomlands, Superettanklubbar likaså. Allting rinner ju ner och även Ettans exponering blir större och bättre. Samtidigt blir det fler lag som gör investeringar och satsningar så att det blir svårare och svårare att konkurrera, om man inte gör en satsning. Där kommer vi hela tiden behöva följa utvecklingen och kalibrera. Hur mycket har vi råd? Hur många egna? Hur kan vi prestera på plan? Kan vi bli ännu bättre i vår akademi så att våra spelare när de kommer upp faktiskt är ännu mer förberedda så att de kan slåss i, vad ska man säga, den nya miljön som Ettan hela tiden tar steg i. Det arbetet är jättetufft, fortsätter han.

Sportslig motgång del i utbildningen

Poängmässigt har säsongen fyra matcher in lämnat mer att önska, men Adam Gürsoy ser en spelmässig utveckling i laget. Att man ibland faller på just enklare misstag är något som han ser som en del i spelarnas fotbollsutbildning.

– Vi är rätt nöjda med många saker, men vi är inte nöjda med resultaten. Vi vill tro att vi ska kunna ha fler poäng. Samtidigt är det en del i processen att det är många unga spelare som någonstans gör sina debutår i seniorfotboll, men också att lära sig vad som är skillnaden mellan en prestation och ett resultat, säger han.

– Det kan ju handla om ett ögonblick i en match. Det kan handla om en fast situation eller en omställning och så har man helt plötsligt gått bet på det där. Att uppleva det i sig ser vi som utbildning, vi ser det också som en jäkligt viktig erfarenhet för våra spelare som inte har varit med om det innan. Och det kostar ju så klart poäng. Framför allt gör det så i början av en säsong, fortsätter han.

Hur handskas man som tränare med den mentala biten?

– Jag tror mycket av det jobbet behöver göras innan. Om man förstår vad det är för verksamhet man har så kommer det inte att göra mindre ont att förlora, men det kommer att vara lättare att ställa sig upp igen efteråt.

– Man får gräva där man står. Om vi nu har bestämt att vår verksamhet ser ut på det här sättet då kan vi sen inte bli förvånade eller chockade över att vissa av de här – vad ska man kalla det – ungdomsfaktorerna slår in. Det är klart att med ytterligare fyra, fem år på varje position i en spelartrupp i en sån match så kanske det inte blir det utfallet. Men å andra sidan är det där en del av det, det är därför som de är där vi är och inte högre upp än. Men när de sen får till det kommer de att vara väldigt intressanta spelare. Och då ska vi ju finnas där någonstans och ta den smällen. Det är ju det vi någonstans också har, vi som klubb vill ju ta hand om våra spelare och vi är medvetna om att på vägen kommer det att bli en del dippar. Men skulle man inte ta höjd för det, då ska man ju inte bygga verksamheten på det sättet alls.

IFK Stocksund ligger näst sist i Ettan Norra efter fyra omgångar, med en inspelad poäng och målskillnaden 8–12. Man har två poäng upp till säker mark. Härnäst spelar man hemma mot Vasalund IF.

Text: Mikael Öhrn

Foto: Marcus Skager