Då är det dags för ett nytt inlägg, denna gång tänkte jag fokusera på dom inledande 7 omgångarna, både från vårt eget perspektiv och lite fria tankar om serien i allmänhet.

Men först måste vi häpnas och ta till oss Barcelonas säsong 2024-2025. Dom gör alltså minst tre mål framåt per match, vecka in och vecka ut, det spelar ingen roll vilka dom möter. Det är häpnadsväckande imponerande. Dom gör det mot världens tuffaste motstånd, yes bara lyfta på hatten.

Tillbaka till Ettan Södra, där jag börjar med att konstatera, det väldigt många sa inför året, var att det kommer bli väldigt jämnt och oförutsägbart. Det är bara att konstatera att inledningen har blivit exakt så. Men i det oförutsägbara finns det även vissa linjer som går att skönja. Så trots den jämna tabellen är det väl endast Eskilsminne (av de topptippade lagen) som inte är på den övre halvan?

Vad gäller Lunds BK laget som jag haft förmånen att leda nu under mitt fjärde år, så har vi gjort en bra start. Vi föll i premiären sedan har vi varit obesegrade i sex matcher. Vi har bjudit på några riktigt högkvalitativa kollektiva mål med över 20 passningar inom laget innan vi växlat tempo och sårat motståndarna. Ja, ni läste Barcelona här ovan… ibland måste man få vara stolt över sina egna prestationer och vad spelarna skapar på plan. Dessa mål jag nämner är just sådana. Det är utvecklande och glädjande för spelarna när dom uppnår dessa höjder i sina fotbollsaktioner, det bygger framtid, det bygger hopp och framför allt bygger det en stark tro på en god framtid inom en grupp, i detta fall vår grupp.

Hur når man dit? Det är faktiskt den viktigaste frågan. Många spelare och tränare vet exakt hur fotboll skall spelas, dvs. alla kan vara experter i teorin. Men hur får man ett lag att vara effektiva på plan, det är här jag tror vi ledare skiljer oss mest. Det är så många element som måste överensstämma för att ett lag ska prestera som ett lag. En tränares ledarskap, en tränares förmåga att få spelarna att fatta kloka beslut på planen. ”Överföringseffekten” från ledarteamets (ofta huvudtränarens idéer) till att spelarna verkligen gör dessa saker effektivt på plan. Det är så enkelt att säga saker, men bra mycket svårare att få spelarna att i exakt rätt ögonblick.

Just detta är extremt stimulerande för mig, det får mig att inse att allt jag gör kan jag göra ännu bättre, det kommer aldrig finnas en gräns. Så länge man är hungrig för utveckling ofta via lärdom så kommer man fortsätta utvecklas som tränare. Sluta aldrig vara nyfiken. Det var kanske de bästa jag tog med mig från min UEFA PRO-utbildning 2017-2018.

Som avslutning denna gång – I samtal med en förbundskapten för våra ungdomslandslag så känns det oerhört kul att förbundskaptenerna har koll på Ettan, att dom ser denna serie som en talangserie där spelare kan vara med och konkurrera om en landslagströja… dörren för talanger via Ettan är nog större än på länge.

// Jussi Kontinen