"Vad gör du egentligen som föreningsutvecklare?".

Det är en fråga jag ofta får. Det korta svaret är: jag träffar föreningar och stöttar dem i att utveckla hela sin verksamhet – det kan till exempel handla om organisationsstruktur, ekonomisk planering, sportsliga strategier, ledarskapsutveckling eller hållbarhetsarbete. Men det verkliga svaret är mycket större än så. 

Vi fungerar som bollplank, strukturbyggare och motorer i förändringsarbetet. Vi arbetar nära ledare, styrelser och personal – med målet att göra föreningarna mer hållbara, mer professionella och bättre rustade för framtiden. 

Att bedriva elitverksamhet med semiprofessionella förutsättningar är en utmaning. Det kräver bred kompetens hos mig som föreningsutvecklare och en organisation som är stark inom flera olika områden, för att kunna stötta föreningarna utifrån deras förutsättningar. 

Mitt fokus ligger på att utveckla det organisatoriska arbetet – det vill säga allt som sker utanför själva planen. Men för att också kunna stötta det sportsliga har vi tagit fram en så kallad Instegsmodell – en lightversion av SEF:s akademicertifiering – som ska hjälpa föreningarna att närma sig deras elitmiljö med mer professionella förutsättningar och strukturer. 

Så här jobbar vi – konkret:

 
Jag träffar varje förening 3–4 gånger per år, varav 1–2 möten är fysiska. Inför årets första möte skickar vi ut en checklista som omfattar våra fem hållbarhetsområden: Organisation, Ekonomi, Sportslig hållbarhet, Mänsklig hållbarhet samt Miljö- och klimatmässig hållbarhet. 

Utöver det får föreningarna göra en självskattning där de formulerar en femårig målsättning för sin hållbara utveckling. De definierar tre egna prioriterade utvecklingsområden och formulerar själva konkreta åtgärder för att nå sina mål. Det är alltså föreningens egna behov, ambitioner och förutsättningar som styr riktningen – inte en färdig mall vi kommer med utifrån. Vårt uppdrag är att stötta processen och tillföra struktur, inspiration och erfarenhet. 

Eftersom jag är ny i rollen var det extra viktigt för mig att bygga relationer med föreningarna från start. Därför genomförde jag första mötet fysiskt med alla – för jag tror att tillit och förtroende byggs bäst när man träffas öga mot öga. 

Från dialog till handling:

Det första mötet tar minst två timmar per förening. Fokus ligger på att bygga relation, lära mig mer om föreningen samt de tre prioriterade områdena. 

Vi samtalar, analyserar och dokumenterar – och utifrån det formulerar vi 2–4 konkreta målsättningar per område. Ett exempel på en typisk målsättning kan vara att " Att fortsätta utveckla och diversifiera intäktsströmmarna" eller "ta fram en tydlig kommunikationsplan för interna och externa intressenter” 

Vi samtalar, analyserar och dokumenterar – och utifrån det formulerar vi 2–4 konkreta målsättningar per område. Tillsammans skapar vi en handlingsplan som blir föreningens utvecklingskompass för året. 

Efter cirka tre månader ses vi igen för att följa upp arbetet. Därefter fortsätter vi med ytterligare 1–2 uppföljningsmöten där vi håller handlingsplanen levande. Vår roll är att stötta, utmana och säkerställa att utvecklingen faktiskt sker – inte bara planeras.

Exempel på vad vi jobbar med:

Organisation: Vi jobbar för att föreningarna ska ha en långsiktig strategi, tydliga styrdokument, anställd personal och en struktur som gör det möjligt att arbeta utifrån verksamhetsplan och budget. Vi stöttar också arbetet med att skapa en hållbar rollfördelning och en god internkommunikation – faktorer som ofta är avgörande för att få organisationen att fungera över tid. 

Ekonomi: Föreningar bör även ha en långsiktig ekonomisk plan, god kostnadskontroll och ett strukturerat arbete för att öka sina intäkter – exempelvis genom sponsring, publikintäkter, försäljning och spelartransfers. Ekonomin är ofta en utmaning, och här spelar vi en viktig roll i att stötta föreningarna att stärka sin finansiella hållbarhet, med särskilt fokus på att bredda och öka intäktsbasen. 

Sportslig hållbarhet: Vi hjälper dem att komma igång med arbetet i Instegsmodellen, vilket är en modell som skapar struktur och blir en kvalitetssäkring i arbetet med att utveckla unga spelare. Vi genomför också en sportchefsutbildning i tre delar under året samt fokuserar på att förbättra övergången från ungdom till senior och hitta vägar för att skapa ekonomiskt värde i spelarutvecklingen. 

Mänsklig hållbarhet: Vi fokuserar på ledarrekrytering, trygg idrott, policydokument och att få fler att stanna kvar som spelare, tränare och ideella. Många föreningar jobbar även med läxhjälp, sociala projekt och integrationsarbete. 

Miljö och klimat:  Få föreningar har en klimatplan idag. Vårt arbete handlar om att få igång ett strukturerat tänk kring miljö, exempelvis hur man reser till matcher, återvinning och hur anläggningen sköts. Vi vill att varje förening ska ha ett konkret ansvar för klimatfrågorna.

Det bästa med jobbet:

 
Det mest givande i mitt arbete är att möta alla de människor som engagerar sig och gör skillnad i föreningar runt om i landet. Det är också oerhört tillfredsställande att se föreningar utvecklas – inte bara som fotbollsklubbar, utan som viktiga samhällsaktörer. När en förening får ordning på ekonomin, anställer en ungdomsansvarig eller börjar arbeta målmedvetet med sin långsiktiga strategi – då vet man att vårt arbete gör verklig skillnad.

Avslutning:

Så när du ser ett lag prestera på planen, kom ihåg att det finns ett arbete bakom kulisserna som gör det möjligt. Och när någon frågar dig vad en föreningsutvecklare egentligen gör, kan du nu svara – det är arbetet bakom kulisserna som håller allt samman och driver föreningen framåt. 

Bakom varje match, varje träning och varje ungdomsspelare som får chansen att utvecklas finns strukturer, beslut och ett hållbart ledarskap. Och det är just det vi bygger tillsammans. 

Vi kanske inte syns på planen. Men vårt arbete känns – i varje steg föreningen tar framåt.

//Mathias Etéus, föreningsutvecklingsansvarig på Ettanfotboll.