De flesta lag spelar i samma färger som återfinns i klubbmärket, men inte alltid. Ibland kom dräktfärgen först, ibland klubbmärket. Mikael Öhrn fortsätter gräva kring klubbarnas val av tröjfärg.

Två färger blev en

I många fall är det en lek med färglära. FC Järfälla hade förvisso rött i klubbmärket från början – de har en variant av Järfälla kommuns vapen – men gick snart över till grönt, vitt, guld och svart för att tydligare knyta an till kommunfärgerna.

När klubben bildades 1993 genom en sammanslagning av rödvita Jakobsbergs GoIF och lilasvarta IK Söderhöjden/Wasa blev det per automatik vinröd matchdress.

– Blandar du rött och lila så får du vinrött, så det blev en mix av båda de föreningarnas färger, säger Metin Bilgic, mångårig eldsjäl i FC Järfälla och på tiden då det begav sig även spelare i Jakobsbergs GoIF.

Och vinrött körde man i till dess att även damsektionen i Jakobsbergs GoIF gick in i FC Järfälla i början av 00-talet.

– Då gick vi över till vit-svart-svart. Sen när vi bytte matchleverantör till Adidas nu sist, då beslöt vi oss för att återgå till våra originalfärger som är vinröda, säger Metin Bilgic.

Hammarby TFF:s klubbmärke är precis som Hammarby IF:s i huvudsak vitt och grönt, men trots det spelar HTFF i reservdressen – gulsvartrandig – hemma.

– Det är IK Frejs historia och färger sen 1968 som man ville anknyta till”, skriver Peter Kleve, idag klubbdirektör i IF Brommapojkarna men tidigare föreningschef och ungdomsansvarig i Hammarby IF, i ett mejl.

Oavsett är det svårt för nostalgikern att samtidigt inte reflektera över moderföreningens hemmadräkt som fram till 1977 faktiskt var gulsvartrandig, eller tigerrandig som det heter.

– Det är en historik som grundar sig i att de slogs ihop med Johanneshovs IF 1918 och då tog man deras tröjor. Och namnet fick bli Hammarby, så det var väl den kompromissen man gjorde då, säger Magnus Hagström, redaktör på Supportrarnas matchprogram som är de som gör ett alternativt matchprogram till Hammarby IF sen 2008.

Och vem vet? Kanske går även HTFF över till vitgrönt i framtiden, precis som Bajen gjorde.

– Det kändes väl lite konstigt till slut att inte spela i den grönvita varianten som är våra färger. Även när vi var svartgulrandiga hade ju publiken grönvita halsdukar och så, det var ju vår riktiga färg så att säga. Och i de flesta övriga sporter som Hammarby utövade var det ju grönt och vitt som gällde som klubbdräkt, så det där var ju en ren fotbollsgrej som då hade sin historiska förklaring, säger Magnus Hagström.

Färgbyte på byxorna

Lunds BK klubbmärke är blått och gult, men man spelar i gult och svart. Tidigare var dessutom shortsen vita.

– De vita shortsen lämnade vi av den anledningen att vårt damlag och våra flicklag hade ju problem att spela i vita shorts på grund av menstruationen. Då tyckte man att det var besvärligt stundtals och då bestämde vi, att då byter hela föreningen, säger Håkan Kerrén, ordförande i Lunds BK.

Var de vita byxorna kom ifrån från början, är svårare att ta reda på. På gamla lagfoton ser man dock att svart har förekommit även tidigare, bland annat på strumporna.

– Däremot vet jag att vi för länge, längesen spelade i grönt och vitt, så det har varit lite olika färger genom åren, säger Håkan Kerrén.

Så ibland går man bet, tyvärr. Det är samma med Skövde AIK. Men precis som i fallet med Gefle IF vänjer man sig ofta och det blir naturligt att spela i de färger som man spelar i idag. Skövde AIK är 106 år gammalt och därför är det inte alldeles lätt att ta reda på hur det såg ut från början. Klart är det emellertid att man har spelat i rött och vitt sen mer eller mindre början, och att de vita byxorna någonstans längst med vägen blev röda.

– Vad jag vet så spelade AIK från 30- och 40-talet i röda tröjor och vita i ombyte. Det kan ha förekommit några få säsonger då grönt var byteströja, säger Janne Åberg, sekreterare i Skövde AIK:s stödförening Gamla AIK, tillika målvakt i klubben en gång i tiden.

Däremot framgår det inte varför rött har blivit den framträdande färgen på dräkterna, med tanke på att klubbmärket är övervägande grönt, vitt och guldigt, och enbart texten SAIK är i rött. Ingen i vare sig Gamla AIK eller på Skövde Idrottshistoriska sällskap har kännedom, inte heller tidigare styrelsemedlemmar.

– Jag har också pratat med några av de äldre här, men det visste inte så mycket heller. Det är väl ingen som vill gissa heller, för man vill ju veta när man berättar saker, säger Per Åstemo, klubb- och sportchef i Skövde AIK.

Enligt en tidningsnotis i Skövde Nyheter framgår det att vitt var Skövde AIK:s originalfärg, något som uppmärksammades i jubileumsmatchtröjan när klubben fyllde 100 år 2019. Enligt Per Åstemo ska man även ha spelat i grönt som reservdress ett tag, men då den gröna nyansen inte uppskattades bytte man till vitt.

I övrigt spelar klubbarna i Ettan i färger som överensstämmer med färgerna i klubbmärket, på sin höjd skulle det kunna skilja i nyansen eller att någon färg är mer framträdande än en annan.

Några fler exempel på lag och landslag som inte spelar i ”sina” färger:

Australien: Flaggan har en stark koppling till Storbritannien, men landslaget spelar i gult och grönt vilka anses vara nationens färger och representera önationens natur. Färgerna återfinns dessutom i det australienska riskvapnet.

Nya Zeeland: Samma som i Australien, men där landslaget spelar i vitt och alternerar i svart. Nationens färger anses vara just svart, vitt (alternativt silver) och rött – dessa är färger som är kopplade till urinvånarna maoris kultur och färger.

Japan: Flaggan är vit och röd, men fotbollslandslaget spelar i blått. Till detta finns det olika förklaringar, men en utav dessa är vidskeplighet och att landslaget vann matcher – bland annat mot Sverige – när de bar blått. Färgen är även kopplad till det omgivande havet och till samurajerna. Ursprungligen ska Japan ha spelat i ljusblått.

Cypern: Flaggan är vit, med (brand)gula och gröna inslag, men landslaget spelar i blått. Förklaringen är kopplingen mellan majoriteten av öborna till Grekland på fastlandet.

Valencia CF: Spelar i vitt och svart – och har alltid gjort det – trots att klubbmärket i huvudsak är rödgultrandigt, vilka är kopplade till stadsvapnets färger. Dessa färger – gulrödrandigt eller orange, vilket det blir om man slå ihop färgerna – återfinns ofta på bortadräkten).

Hamburger SV: Klubbmärket är blått, vitt och svart, men hemmadräkten är vit-röd-blå. Färgerna i klubbmärket härstammar från SC Germania, den äldsta av de föreningar som HSV uppstod ur. Den blå färgen är dessutom kopplad till stadens maritima historia. KIlädfärgerna – vit tröja, röda byxor och blå strumpor – kommer däremot ifrån färgerna i Hansastaden Hamburgs flagga och vapen.

Chicago Fire FC: Klubbmärket har ändrats i omgångar, men även om rött förekommer är det i huvudsak blått och vitt (idag ljusblått, tidigare marinblått). Hemmadräkten är emellertid i huvudsak röd, något som är en homage till ”The Great Chicago Fire” 8–10 oktober 1871 som kostade omkring 300 människor livet och gjorde över 100 000 människor hemlösa.

Text: Mikael Öhrn

Läs del 1 här