De flesta lag spelar i samma färger som återfinns i klubbmärket, men inte alltid. Ibland kom dräktfärgen först, ibland klubbmärket. Oftast är det oavsett naturligt att man spelar i en viss färg, även om den i sig inte är ”naturlig” och då ställs det inte heller några frågor kring varför. I Ettan handlar det om åtta klubbar som spelar i ”fel” färger, vi valde att se om vi kunde nysta i varför det är så. Anledningarna är både självklara och ibland kanske något långsökta, men för den skull ändå förståeliga.

Tysklands vitsvarta dräkt, Italiens blåvita och Hollands orangea är bara tre av flera landslag som spelar i ”fel” färger. Ofta går det att spåra till historian när landslag eller klubblag spelar i andra färger än de som återfinns i flagga eller klubbmärke.

Därtill händer det emellertid att klubbmärken görs om då och då, ett klassiskt exempel i närtid är när det blev höga protester sedan Cardiff Citys malaysiska ägare Vincent Tan 2012, inte bara minimerade den klassiska ”bluebird” i klubbmärket – och lyfte fram den walesiska röda draken istället – utan även bytte färg på dräkterna från den klassiska blå till rött för att det är en färg som är förknippad med framgång, makt och lycka i Asien. Tre år senare, med sviktande publiksiffror, pudlade Tan och klubben bytte tillbaka till sina originalfärger och ett klubbmärke som påminde mer om det gamla.

I Tysklands fall är det vitsvarta stället kopplat till hertigdömet Preussens färger, som därtill var den ledande staten när det tyska riket deklarerades 1871. I Italiens fall är den blå färgen kopplad till det italienska furstehuset Savojen och i Hollands fall – eller ja, Nederländerna som landet egentligen heter (Holland är egentligen bara en region i väster men där de största städerna ligger) – är det också kopplat till en furste – Willem van Oranje – som helt enkelt var med och ledde det uppror mot Spanien som till slut gjorde landet självständigt. Framför allt var det röda i flaggan orange förut.

Men det är inte alltid det är så enkelt. En nordvästskånsk klubb som heter Ekets GoIF – har fostrat framför allt Marcus Bergholtz (tidigare bland annat Helsingborgs IF, Östers IF och GAIS, samt med 50-talet matcher i Ettan) och Emil Salomonsson (tidigare framför allt IFK Göteborg och Halmstads BK, men också Ängelholms FF) – har ett gulsvart klubbmärke men spelar i vitt och rött. Förklaringen: Klubben fick en dansk ordförande för x antal år sen och han bytte helt sonika färgerna på dräkten för att efterlikna den på den danska fanan Dannebroen.

Vitt eller ljusblått, men inte mörkblått

Så att finna ut varför ett lag spelar i en viss sorts färger kan vara svårare än vad man tror. Ofta vänjer man sig vid sina färger med tiden och varför ställa frågor om något som är naturligt? Ta exempelvis Gefle IF:s ljusblåa tröjor när klubbmärket går i mörkblått och guld.

– Jag har aldrig riktigt tänkt på att klubbmärket är mörkblått och jag tror inte supportrarna heller har reflekterat över det. Jag skulle säga att det är en icke-fråga bland supportrarna och jag har aldrig hört att det pratas om det faktiskt, säger Jimmy Morén, tidigare pojk- och juniorlagspelare i Gefle IF men idag journalist, statistikmakare och mannen bakom databasen Gefle442.

Med det sagt har Gefle IF hursomhelst ändrat hemmafärgerna vid flera tillfällen, men det har dock alltid handlat om vita eller ljusblåa tröjor, även om man mellan 2015 och 2021 spelade i Argentinarandigt.

– Jag skulle ändå säga att vit är den primära färgen för Gefle IF, det var de tröjorna som de hade från början. Sen det här ljusblåa, det har funnits med på shortsen och jag tror inte att det egentligen var ett så aktivt val vad jag förstår utan vitt var det aktiva valet. Sen de här ljusblåa, det var kanske mer att det bara var det som fanns när de skulle spela de första matcherna och sen har det hängt med. Det finns ingen stark symbolik att det ska vara himmelsblått, utan det har kommit långt senare, säger Jimmy Morén.

Gefle IF är en av de äldsta fotbollsklubbarna i landet – om inte den äldsta (Örgryte IS bildades 1887 medan Gefle IF bildades 1882, men fotbollssektionen anses ha tillkommit först senare) – något som naturligtvis innebär att ingen idag levande människa var med på tiden när klubben befann sig i sin vagga. Och sen GIF införde den ljusblåa tröjan till säsongen 1977 är det därför den som har blivit förknippad med klubben, trots att originaldräkten var annorlunda. Och trots att klubbmärket som sagt är i mörkblått och guld.

– Jag tror inte att det finns ett rakt svar på det, men supportrarna som driver Carrickläktaren nu är alla i samma ålder. De är uppväxta med att Gefle hade ljusblåa tröjor. Jag tror att det var mycket de som var pådrivande att det skulle bli ljusblått igen. Och vill man som klubb sälja tröjor och merch, vill man gärna ha supportrarna med sig. Så kanske att det var lite så att man förknippade Gefle med ljusblått för att det var de färgerna som de råkade ha på tröjorna när supportrarna växte upp, säger Jimmy Morén.

Mellan 2009 och 2014 gjordes en återgång till den vita tröjan, i kombination med mörkblåa inslag och mörkblåa byxor, i ett försök att gå tillbaka till rötterna (men också för att tydliggöra sponsortrycket, en av huvudsponsorernas logga var exempelvis ljusblå). Men varifrån just den mörkblåa färgen kommer ifrån, vet ingen.

– Det är inget jag har hört och det är ingen som jag tror vet något om det. Sen tror jag inte att det är så dramatiskt utan jag tror att det kanske bara är någonting om man ärvde från Gefle Sportklubb (föregångaren till Gefle IF, reds anm), eller att det var någon annan sektion (på programmet från början stod det bland annat skidor, skridsko och rodd, reds anm) som hade mörkblått. Eller är det bara en färg som vilken färg som helst och den är ju ändå blå, säger Jimmy Morén.

Gefles reservdress var länge dock mörkblå, men på senare år har de spelat i vinrött.

– Jag har ingen aning om var det vinröda kommer ifrån. Det mörkblåa var ju annars ganska likt klubbmärket, men den här vinröda tror jag kom kanske i slutet av de allsvenska åren. Men det kan ju också ha varit att man skulle ha någon variant i Allsvenskan som bröt av, säger Jimmy Morén.

Svår fråga kanske men vilken är din favorittröja?

– Det finns en från 1972 som är rätt cool där man har klubbmärket på bröstet och sen är det en ljusblå, horisontell rand på tröjan.

Spelar Gefle IF i rätt färger idag?

– Man får ju vika ner sig för supportrarna, jag tycker det viktigaste är att de som går på alla matcher, åker på alla bortamatcher och skapar engagemang kring klubben – de får bestämma. Men sen om du skulle fråga mig personligen skulle jag hellre ha vita tröjor och ljusblå byxor som det var från början. Eftersom jag är historiker tycker jag att det är roligt att ha det som det var från början. Så det var ett diplomatiskt svar.

Skänkta tröjor lyste upp

Ibland är det desto enklare, om du kan din historia det vill säga. Åtvidabergs FF spelar alltid i sina blå tröjor, vita byxor och… röda strumpor(?) hemma på Kopparvallen.

­– Den historian som jag har fått till mig är att det var en i styrelsen – om det var ordföranden – som såg VM 1958 i Stockholm… Och såg det franska landslaget som hade blå tröja, vita byxor och röda strumpor och därav bytte man då till röda strumpor ifrån blå, säger Peter Kieback, ordförande i Åtvidabergs FF.

I AFC Eskilstunas fall går klubbmärket i ljusblått, vitt och guld, trots det har AFC alltid spelat i orange dräkt.

– Vi startade AFC 2007 och vi var fem grabbar, då anmälde jag oss till en inomhusturnering. En av föräldrarna sponsrade en orange matchdräkt till laget, han tyckte det var häftigt att köra med orange så då körde vi på det. Och de här killarna var jätteduktiga, de vann ju allt. Så alla människor som såg dem när de spelade sa ”wow” hela tiden och pratade om ”det här laget i orange”. Då fortsatte vi i orange. Det var ju så bra också för det var ingen annan som spelade i orange, så vi hade alltid hemmadressen på bortamatcher också på den tiden, säger Jose Franco, idag verksamhetschef i Vasalund IF men på den tiden en av grundarna av det som idag har blivit AFC Eskilstuna.

De 96:or som gick från IF Brommapojkarna och blev Athletic FC, som klubben hette då, gjorde succé och vann bland annat SM i futsal. Något som gav ringar på vattnet och fler och fler sökte sig dit. Det var också en förälder som kom från BP som var den som tog fram klubbmärket när han ville starta ett lag som hette AFC Elit.

– Men så sprack det och då tog vi över det eftersom vi tyckte det var så snyggt, och ändrade från ett ”E” i mitten till ett ”A”. Det kommer ifrån att vi från början tänkte köra mer som ett akademilag i Stockholm, men vi märkte snabbt att det inte funkade utan vi måste tillhöra en förening och då startade vi Athletic Football Club – AFC. Vi behöll loggan och ändrade inte färgen, säger Jose Franco.

Det har aldrig varit aktuellt att byta färger, däremot plockade klubben fram ett alternativt klubbmärke för tre år sedan. Dels gjorde man om det ursprungliga genom att framför allt lägga till ”Eskilstuna” för att få en tydligare koppling till hemmakommunen, dels skapade man en variant i orange och svart för att använda i sociala medier och kommunikation.

– Vi har behållit den blåa som vår huvudlogga eftersom vi tycker att det blåa funkar tillsammans med det orangea och står ut rätt bra. Men att vi kommunicerar med den orangea färgen – orange och svart – i sociala medier och såna saker. Just för att det ska kännas mer enhetligt, säger Peter Harich, klubbchef i AFC Eskilstuna, som var den som var drivande till uppdateringen av klubbmärket.

Att just få in ”Eskilstuna” i klubbmärket var viktigt.

– Det är otroligt viktigt för oss att Eskilstuna syns i logotypen. Nu är det snart tio år sen som man flyttade till Eskilstuna och vi vill verkligen ge tillbaka till staden och visa att vi är här för att stanna och vi är ett Eskilstunalag nu. Och det gav ju oss ett lyckligt tillfälle att titta på färger och uttryck, säger Peter Harich.

Liknande historia är det i Laholms FK. Klubbmärket är gulsvart, men man spelar i helvitt. Men så har det inte alltid varit, från början var det gul tröja och svarta byxor som gällde. Men i början på 70-talet hände det något i den vita tröjan, något som helt enkelt fortsatte ske.

– Det var inte så vanligt att man använde sitt reservställ på den tiden, men i alla fall när vi använde det så vann vi. Sen bara blev det så att vi använde det igen nästa gång och då vann vi igen. Så blev det bara att det rullade på med det vita istället i början på 70-talet, säger eldsjälen Ulf Thronée, den som har gjort flest seniormatcher (651) i LFK-tröjan ihop med sin bror Per Thronée (651) men som fortfarande är engagerad i såväl A-laget som i föreningen i stort (är bland annat speaker och anläggningsansvarig).

Segrarna började komma i vit tröja och svarta byxor där i början på 70-talet, men på senare år har även byxorna blivit vita.

– När vi tog några tunga bortaskalper spelade vi helvitt, då kände vi att då kör vi på med det också, säger Ulf Thronée.

I nästa del fortsätter vi dyka ner i tröjhistoriken hos bland andra FC Järfälla, Lunds BK och Hammarby TFF.

Text: Mikael Öhrn

Läs del 2 här

*****

Barncancerfondens Fotbollströjefredag

Idag fredag den 29 maj är det Fotbollströjefredag – en årlig temadag och insamlingskampanj startad av Barncancerfonden för att mobilisera fotbolls-Sverige i kampen mot barncancer. Du bär ditt favoritlags tröja, eller annan fotbollströja, tar en selfie med den i sociala medier med hashtag #Fotbollströjefredag, samt swishar 100 kronor eller mer till Barncancerfondens insamling.