Ett rum med en logotyp från svunnen tid som minner om köldsmockor i 20 minus.

Vecka 1

Det står blott ett par stolar, ett par skrivbord och en låg, avlång sekretär i bok, i det spartanskt inredda kontoret. Dagsljuset sipprar in genom det gardinförsedda fönsterpartiet, utan att för den skull avslöja alltför många dammtussar. Oavsett ser rummet ut att vara tämligen oanvänt i den annars väl inredda kontorsbyggnaden på Husie Kyrkoväg. Det som emellertid slår mig som en sentimental köldsmocka (du kommer att förstå ordvalet) är loggan på glaset i dörren – ROYAL LEAGUE.

Just precis!

Turneringen som inte bara Gud glömde, men som merparten av såväl fotbollsspelare, som supportrar och journalister säkerligen har tillbringat år i terapi för att överhuvudtaget förlika sig med.

Turneringen som den skandinaviska fotbollspubliken på sin höjd måhända har någonstans i bakhuvudet, men nostalgiker som jag själv minns med vördnad.

Men det är inte för inte som man ryser och nästan fryser fast på plats utanför denna historiska dörr, just av minnet av köldsmockor, vindkaskader och gyttjiga spelplaner som kommer glidtacklandes bakifrån likt en lömsk och oberäknelig Vinnie Jones i 90-talets ”The Crazy Gang”…

Men ”First things first”.

Från Helsingborgsbrassar till landslagsmän på en vägg på Skytteholms IP

Vem jag är spelar kanske föga roll (det kommer efterhand), men kalla mig för ”Praktikanten”. Vad som spelar större roll är att jag har fått möjligheten att få vara en del av Ettanfotboll under den LIA-period (Lärande i arbete) som jag inledde förra veckan. Jag fick bekanta mig med Skånes Fotbollförbund på plats på Husie i östra Malmö på måndagen och med Stockholms Fotbollförbund på plats i Solna under tisdagen och onsdagen. Det är nämligen här som Ettanfotboll huserar.

Jag fick bland annat hälsa på ledarstaben i FC Rosengård på lunchen, däribland en av de största fotbollsspelarna i mina ögon – Álvaro Santos (idag assisterande tränare i FC Rosengård). Under tisdagen fick jag bland annat besöka Vasalund IF på Skytteholms IP där Mikael Thorstensson, Integrity education officer på Sveriges Fotbollförbund, i förebyggande syfte föreläste om matchfixning. Det förbluffade mig att det är så pass stora summor i omlopp på spel varje enskild svensk ligamatch, i Ettan handlar det om 1,9 miljoner Euro per match (i runda slängar alltså hela 20,8 miljoner svenska kronor). Vad som slog mig som positivt var att det under förra säsongen var endast ett fall av misstänkt matchfixning som gick vidare till utredning, jämfört med 50-talet matcher under exempelvis säsongen 2019.

Jag fick därtill se en imponerande ”Hall of fame” i klubbstugan med inramade fotografier på spelare och ledare som har burit den rödsvarta dressen, däribland två spelare – Isak Hien och Taha Ali – i den trupp som tog Sverige till VM via kvalsegrarna mot Ukraina och Polen (den magiska 3–2-matchen mot Polen på Strawberry Arena fick jag äran att bevittna på plats).

En lapp med uppmaningen ”Vänligen sitt ner och pissa i lugn och ro” inne på toaletten var en annan sak som slog mig (förlåt Vasalund), men tro mig som tidigare anställd inom bland annat restaurang så vet jag att man som städansvarig kan möta alla olika sorters ”självmål” inne på en offentlig toalett. Och kan jag som utomstående möjligtvis skylla på att jag såg lappen ”för sent”? Jag stod nämligen upp, men lovar och svär att jag prickade ”krysset”… 

Från stora talanger till erfarna jättar

Det som annars slår mig är den uppsjö av talang som det finns i just Ettan, inte bara på spelarsidan utan även på ledarsidan. Uppemot 50-talet spelare lämnar ligan för spel i Allsvenskan eller Superettan varje säsong. Lägg därtill alla talanger som kommer på lån från Allsvenskan och Superettan för att få värdefull speltid på seniornivå. En klubb som exempelvis Landskrona BoIS har varit duktiga på att hitta och förädla talanger från Ettanfotbollen. Och klubbar som Mjällby AIF, GAIS och IF Brommapojkarna har lagt grunden för dagens allsvenska succé i just Ettanfotbollen.

Men det återfinns också mängder av meriterade och erfarna spelare och ledare, nämnda Álvaro Santos, tidigare landslagskaptenen Andreas ”Granen” Granqvist (som jag fick ett snack med under veckan) som idag tränar Trelleborgs FF, samt Rikard Norling som fram till och med förra säsongen tränade FC Stockholm för att bara nämna någon på ledarsidan. På spelarsidan finns det bland annat Dzenis Kosica (Jönköping Södra IF), Óskar Sverrisson (Trelleborgs FF) och Christian Ljungberg (Eskilsminne IF) och Albert Ejupi (Kristianstads FC) för att som sagt bara nämna någon. 

Afonsos ”råbiffar” till hälsenor och Henkes ”flykt” till United

Men Royal League var det ja, på den tiden ett fönster för unga talanger att få chansen att visa upp sig. Man ska dessutom komma ihåg att på den här tiden var exempelvis gruppspelet i Svenska cupen inte infört än och utan tävlingsmatcher upplevdes försäsongen väldigt lång för samtliga inblandade. Aprilstormen Dave som var här och härjade alldeles nyss kändes på något vis som ytterligare en bister påminnelse till den dansk-norsk-svenska skapelsen.

I november 2005 tog Halmstads BK emot Odense BK inför 86 betalande åskådare… på Eyravallen Idag Behrn Arena) i Örebro. Örjans Vall var helt enkelt inte spelbar i vinterkylan, det var bara det att i Närke föll snön yvig och tät vilket snart gjorde att konstgräsmattan täcktes av ett vitt täcke.

– Arrangemanget nådde inte upp till Uefa-nivå som är målet för Royal League-matcher. Jag vet att också Halmstad tycker som jag, sade Kim Brink, klubbdirektör i OB, till Jyllands-Posten efter matchen.

Ännu värre var det för Niclas Alexandersson, i lånade skor, när IFK Göteborg gästade Tromsö IL. Den nordnorska klubbens hemmaarena Alfheim stadion ligger till och med mer norrut än vad hela Sverige sträcker sig. Den tidigare landslagsmannen beskrev för en reporter på Svenska Dagbladet hur till och med militären hade kallats in för att hjälpa till att skotta på läktaren.

– Det var väldigt geggigt och halt. Jag kände mig som Bambi på hal is, sa han till tidningen inför matchen.

Tilläggas skall att det var nio minusgrader och så kallad styv kuling, vilket innebar att den upplevda kylan var 20 minusgrader.

Krönikören Lasse Anrell hade sett i spåkulan och toksågade turneringen längs fotknölarna innan den ens dragit igång. ”När Afonsos känsliga hälsenor malts ner under några novembermatcher på brunt gräs kommer de att se ut som råbiff”, skrev han målande i Aftonbladet i början av oktober 2004.

En annan stor fotbollsspelare, i både mina som andras ögon, är Henrik Larsson. Han var definitivt inne på Lasse Anrells bana, för maken till en stelare kropp i höstrusket och vinterkylan på Olympia i Helsingborg i inledningsfasen av Royal Leaguesäsongen 2006/07 har jag aldrig någonsin skådat. Helsingborgs IF tog sig till semifinal i sitt enda deltagande i turneringen, där de förlorade mot FC Köpenhamn på Parken i den danska huvudstaden. Men de gjorde det utan ”Henke” som i dialog med HIF tilläts gå på ett ”försäsongslån” till Manchester United, dit han handplockades av Sir Alex Ferguson. 

Personligen minns jag stora värmelampor som svävade över gräsmattan på Olympia i Helsingborg för att komma åt tjälen i marken (det fanns få gräsplaner med installerad planvärme på den tiden). Jag minns också hur jag var med och satte upp ett slags tält över mattan för att skydda den mot vind, snö och kyla. Likväl var det mer jord och grus än gräs när Henrik Larsson och hans lagkamrater sprang in på planen när Royal League drog igång i november månad.

Förhoppningsvis var detta inte sista rullen

På tisdagen efter påsk var jag tillbaka på kontoret på Skånes FF, invid Husiegårds IP i Malmö. Då hade någon bytt rum och flyttat in innanför dörren med Royal Leagueloggan. Lasse Anrell och många andra kan dock vara lugna, han jobbar inte med ett Royal League 2.0 utan med föreningsfrågor inom Skånes FF. Frågan är vad som kommer att hända med loggan på dörren nu bara?

Ja, just det! På toaletten på Skånes FF står det också en lapp:

”Använde du det sista på rullen? Tänk nu på nästa person som kommer att sitta här, så sätt då direkt i en ny rulle. Tack!”

På tal om det, vilket skitväder det har varit på sistone. Hoppas våren kommer med omgång två (jag ligger förresten redan tvåa i interntipset av Ettanmatcherna på kontoret).

KORTFAKTA OM ROYAL LEAGUE:

Aktiva år:
2004-2006

Mästare:

2004/05 FC Köpenhamn (besegrade IFK Göteborg efter straffar) på Nya Ullevi i Göteborg inför 10 216 personer.

2005/06 FC Köpenhamn (besegrade Lilleström SK med 1-0) på Parken i Köpenhamn inför 13 617 personer.

2006/07 Bröndby IF (besegrade FC Köpenhamn med 1-0) på Bröndby stadion i Bröndby inför 17 914 personer.

2007/08 Inställd turnering. (inget tv-avtal på plats)

2008/09 Inställd turnering (inget tv-avtal på plats)

Deltagande svenska lag (de fyra främst placerade i Allsvenskan kvalificerade sig för turneringen):

2004/05 Malmö FF, Halmstads BK, IFK Göteborg och Djurgårdens IF.

2005/06 Djurgårdens IF, IFK Göteborg, Kalmar FF och Hammarby IF.

2006/07 IF Elfsborg, AIK, Hammarby IF och Helsingborgs IF.

Vid pennan,

Mikael Öhrn